Polska piroger, del 1
KRAKOW, Polen. Man kanske skulle bli religiös ändå. Katolik. Det verkar jävligt skönt på något sätt. I Polen är de religiösa. Var där när påven dog. Smockade kyrkor och gatorna fyllda med molokna polacker.
Framför mig i Mariakyrkan går kidsen ner på knä och gör korstecknet. En tjej har en Kurt Cobainknapp (har tror ni säkert att surjäveln utan koll drar till med Kurt C för att få till en aura av ungdomlighet, men det var verkligen han på knappen) på sin ryggsäck brevid den vita rosett som på något sätt ska visa att man är sörjande (tror jag).
Själv är jag jävligt rädd att någon ska genomskåda den sekulariserade surgubbe som står längst bak och glor. Alla utom jag fattar nämligen gången: Stå upp, ner på knä, be lite, stå upp, sjung en snutt, osv.
Dagen efter är city fullt med skrikande fotbollshuliganer. Som vanligt blir jag lite skeptisk. Men fan vad fel jag hade, de stÃ¥r och ropar pÃ¥veramsor! Det är, mycket fritt översatt: ”Johannes Paulus cha-la-la-la-la… Johannes Paulus är VÃ…RAN pÃ¥ve”… osv. Det är vad jag kallar religion!
Ja, det verkar rätt gött att vara katolik. Förutom synen pÃ¥ jämlikhet… och homosexuella… och abort… och preventivmedel… och… Nä, va fan jag skiter väl i det dÃ¥!!!
1 Comment