
[Klicka för stor bild] |
FAKTA/Mufasa:
Fullständigt namn:
Christian Echenique
Född:
1980
Bor i:
Lund
Kommer från:
Född i Lund. Mamma från Bulgarien pappa från Bolivia
Medlem i gruppen:
Frilansar för tillfället
Denne från Lunds hip hop-scen förtjänar mer uppmärksamhe:
"På lokal nivå så får nog folk den uppmärksamhet de förtjänar. Sedan finns det så djävla många som man kan peka på och säga den grabben är ljusår bättre än den där kända snubben."
|
|
|
|
|
MUFASA, MC
"Det känns som om hip hop har en väldigt tydlig identitet. Något du ganska lätt bara kan klä på dig. Men så är det väl i och för sig med alla kulturer. Bättre ha hip hop i blodet än hip hop i fodret.
Så här skrev jag om första mötet med hip hop i mitt specialarbete:
`Första gången jag kom i kontakt med hip hop var vid väldigt tidig ålder, det var från den tid då jag bodde på Norra Fäladen och då var jag definitivt under fyra år. Jag har nämligen ett senare minne, från när jag första gången kom till mitt nya dagis Hopprepet i stan och Erik (en blivande bästis) frågade efter min ålder varpå jag stolt visade upp fyra fingrar. Nåja, om vi återgår till min första kontakt med hip hop så var det när min storebror tillsammans med några vänner försökte sig på breakdance till musik från olika rapartister. De hade alla köpt något sorts kit där det ingick ett band och ett par vita handskar som man skulle ha på sig när man dansade. På framsidan så var det ingen bild på grupperna utan på en vit kille med typisk breakdance-klädsel och de vitahandskarna som ingick i paketet. Jag blev redan från början rörd av musiken.´
Hip hop betyder ganska mycket för mig, det är en fritidssysselsättning, en hobby. Och det syns väl ganska mycket, på mina kläder, i mitt sätt att vara som person och i min humor. Jag tycker om att ha roligt på andra människors bekostnad och samtidigt kan jag acceptera att de har roligt på min bekostnad. Det är lite hip hop att kunna skämta en aning under bältet, det är den humor jag tycker är rolig.
Jag vet inte ifall just hip hopen i sig är viktig. Men kultur är oerhört viktigt. Det är nog en av de mest effektiva glädjekällorna vi har. Hip hopen är kanske bra på det sättet att den är så fri. Som hip hopare måste man vara väldigt öppen, det är ju minst sagt svårt att vara rasist eller något åt det hållet om man sysslar med hip hop. Hip hopen är mångkulturell i sig och därför måste man ha respekt för andra människor, inte bara vad det gäller ras utan också vad det gäller religion och kultur.
Hip hop är helt enkelt plock ifrån olika kulturer sammansatta till något eget. Det fina är att det finns så få regler att hålla sig till, samtidigt känner jag ibland en viss inskränkthet. En onödig samling regler som börjat uppstå och det är lite synd. Jag har själv varit en av de som arbetat mycket för att framhäva de tre element (breakdance, graffiti, DJing) som ett tag var lite bortglömda. Men numera tycker jag att det ibland blir lite krystat att föra samman de olika elementen. Om jag är B-boy och inte kan känna något för rap men älskar att dansa till Stevie Wonder har jag då inte rätten att breaka? I början sammanföll de olika elementen på ett naturligt sätt på The Block Parties. Nu har det gått ett tag sedan dess och saker och ting har förändrats. Världen förändras faktiskt och kulturen måste anpassas till den typ av värld vi lever i. Precis som humorn anpassat sig sedan Charlie Chaplins tid. Det finns väl inget negativt i det. Jag ser fram emot en förändring och utveckling av kulturen och jag hoppas bli en del av den. Jag är lite trött på alla nitiska dogmatiker som hela tiden definierar hip hop. Det är ju precis vad hip hop inte skall handla om. En vän till mig brukar säga: "När man är mitt uppe i någonting så tänker man inte på att man är det - man är det bara."
Jag brukar inte tänka så mycket på att jag är hip hopare men ibland slår det mig hur djävla stor del av mitt liv den här grejen är. Så har det blivit av naturlig tilldragelse, inte för att jag har följt några regler. Hade det varit så, hade jag nog inte varit likadan. Det jag försöker säga är att jag tycker att unga skall bli intresserade av kulturens olika konstformer av egen nyfikemhet och behov av att uttrycka sig. På det sättet får man en helt annorlunda inställning till det hela.
Min egen stil är ständigt under utformning. Men de centrala delarna med budskap förpackat i humor, underfundighet och metafori är nog gemensamt i allt jag gör. Jag vet inte ifall jag är riktigt bra än men jag tror att jag kan bli det. Mitt fria sinne och min humor är nog mina starkaste vapen." |